Så har kvällen kommit till den lilla staden igen då.

Efter att ha käkat så satt jag och slösurfade lite, efter en stund så snackade jag med polaren och vi tog bilen och blåste ner lite på city och kikade lite.

Visade han runt i mest tunnlar som för er som är bekanta med Oslos vägnät så finns det en hel del sådana hit och dit.

Vi var nere vid Centralstationen busstationen och en bit runt om kring där och tvinnade lite, innan vi drog oss hemmåt.

Nu sitter jag med kvällens sista kopp kaffe framför mej och överväger på att ta en natt rök och kasta mej i slafen.
Jag har lite svårt att välja om jag skall lägga mej att läsa en bok eller glo på en film.
Boken är en liftares guid till galaxen, har läst den två tre ggr tidigare,

Bokfakta

Liftarens guide till galaxen

Från Wikipedia

För boken med samma namn, se Liftarens guide till galaxen (bok).

Liftarens guide till galaxen (engelska: The Hitchhiker's Guide to the Galaxy) är en historia av författaren Douglas Adams som återberättats i minst sju olika medier. Vad som började som en radiopjäs 1978 blev en del av västvärldens allmänbildning i form av fem böcker och har dessutom varit en teaterpjäs, ett textbaserat äventyrsspel, en tv-serie, en seriebok och en film. Handlingen kretsar kring jordbon Arthur Dents äventyr i universum och senare även i multiversum.

Handling  

Arthur Dent upptäcker en morgon att hans hus håller på att rivas, till förmån för en ny motorväg som skall byggas på platsen. Då han ligger i sin morgonrock i leran framför en bulldozer i protest mot rivningen dyker utomjordingen och den gode vännen Ford Prefect upp. Ford är anställd av redaktionen till det digitala uppslagsverket Liftarens guide till galaxen, och tar med Arthur till den lokala puben, efter att ha lyckats övertala byggarbetarnas chef att lägga sig i leran istället för Arthur. Han och de andra byggarbetarna kan ju få lov att gå till puben då Arthur kommer tillbaka... När de är på puben händer det saker, en Vogonflotta bestående av jättelika rymdskepp uppenbarar sig på himlen, de "skall bara" spränga Jorden för att ge plats åt en intergalaktisk motorväg. Ford och Arthur lyckas lifta med ett av rymdskeppen, i samma sekund som Jorden sprängs. Det visar sig senare att planeten Jorden enbart är ett experiment för att hitta "den yttersta frågan om livet, universum och allting" (svaret är 42, men frågan däremot kan ej existera i samma universum som svaret). Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inte vara svaret det är fel på, det kan lika gärna vara frågan som är felställd, konstaterar berättaren i boken i samma kapitel. Handlingen är nu i full gång och det händer allt mer osannolika saker i kommande kapitel. Boken kan vara litet snårig på sina ställen då det pågår en del parallellhandlingar, och samtidigt som bokens "berättarröst" kommer in och förklarar olika skenden som mer eller mindre (oftast mindre) för handlingen framåt. Handlingen i filmen, med samma namn, skiljer sig en del i denna inledning.

Karaktärer  

• Arthur Dent - bokens huvudperson
• Ford Prefect - frilansande författare till berömt elektroniskt uppslagsverk
• Zaphod Beeblebrox - galaxens fd president, har två huvuden (och tre armar, i TV-serien antyds även multipla genitalia)
• Trillian - Jordbo
• Marvin - den deprimerade roboten
• Slartibartfast - designer av kustlinjer
• Wowbagger - ofrivilligt odödlig varelse som förolämpar alla i Universum
• Oolon Colluphid - debattör och författare
• Prostetnic Vogon Jeltz - befälhavare för vogonernas konstruktionsflotta.
• Gargravarr - person som separerat med sin kropp och är "vaktmästare" vid Vidgade-Vyer-Vortex
• Hooloovoo - en superintelligent nyans av blått, som var med och konstruerade rymdskeppet Hjärtat av Guld.
• Agrajag - varelse som är medveten om att han återföds, blir dödad av Arthur Dent i alla sina reinkarnationer. Försöker döda Arthur.
• Slumpan - Trillian och Arthurs dotter.
• Jopp-Hej-Di - den trippelbröstade horan på Eroticon 6.
• Eddie - skeppsdatorn
• Gag Halfrunt - Zaphods och Prostetnics hjärnskrynklare.
• Trin Tragula - uppfinnare av Vidgade-Vyer-Vortex.
• Veet Vojagig - hittade alla försvunna bläckpennor.
• Zaphod Beeblebrox den fjärde - Zaphods döde farfars far, kontaktas vid en seans
• Zipo Bibrok 5x10⁸ - Ännu tidigare förfader som var domare i krigstribunalen mot folket från Krikkit för miljontals år sedan
• Yooden Vranx - Zaphods företrädare som president.
• Humma Kavula - Zaphods besegrade motkandidat i presidentvalet. Specialskrevs för filmen, där rollen spelades av John Malkovich.
• Questular Rontok - Zaphods kvinnliga vicepresident, också specialskriven karaktär i filmen.
• Zem är en mycket pratsam madrass. Zem träffar på Marvin på träskplaneten Squornshellous Zeta och tråkar ut honom med sitt babbel som upprepas varje dag. I deras konversation bevisar Marvin bland annat att han är flera biljoner gånger smartare än Zem. Zem porträtteras röstvis i radioserien av Andy Taylor.^[1]

Böckerna  

Bokserien brukar kallas en "trilogi i fem delar", vilket den torde vara världens enda. När fjärde boken utkom kallades den i marknadsföringen, i god linje med Douglas Adams humor, för "fjärde boken i liftar-trilogin", och när femte boken utkom ytterligare många år senare kallades den "femte boken i den alltmer felaktigt benämnda liftar-trilogin".

• Liftarens guide till galaxen (bok)
• Restaurangen vid slutet av universum
• Livet, universum och allting
• Ajöss och tack för fisken
• I stort sett menlös

17 september 2008 gick Penguin Books ut med att Douglas Adams änka Jane Belson gett sitt samtycke till att Artemis Fowl-författaren Eoin Colfer skriver en sjätte bok i serien, "And another thing...". Boken publicerades i oktober 2009.

TV-serien 

Liftarens Guide till Galaxen blev första gången filmatiserad som en tv-serie i BBC:s regi 1981 och visades i bland annat Storbritannien, Tyskland, Australien, USA och Finland. Där spelades Arthur Dent av Simon Jones och Peter Jones spelar precis som i radioteatern och talboken "The Book".

Denna version är mer lik böckerna än filmen.

Innan man läser vidare bör man veta att filmens manus skrevs till stora delar klart av Douglas Adams själv innan han dog. Filmen bygger inte heller på böckerna utan är en fristående berättelse med många inslag från böckerna. Filmatiseringen av Liftarens Guide till Galaxen påbörjades den 19 april 2004 och avslutades i augusti samma år, då efterproduktion vidtog. Filmen hade internationell premiär den 29 april 2005. Huvudrollen som Arthur Dent spelas av Martin Freeman. Dessutom medverkar John Malkovich som den galne religiöse ledaren Humma Kavula, en av karaktärerna som Douglas Adams skapade speciellt för filmmanuset. I en kaotisk scen medverkar även, som statister, Adams dotter Polly, hans syster Jane Thrift, hans syster Sue Adams och hans bror James Thrift. Även hans mor, Janet Thrift, finns med i scenen, som visar panikslagna människor på en gata i London ögonblicket innan jorden utplånas av vogonernas konstruktionsflotta.

eller se en gammal film me Albert och Herbert

Nå det kan jag informera om i morgon vad det blev

God natt alla ni där ute - vart ni än är

I dag så var min kollega sjuk, som jag anande, det resulterade i att jag var helt solo på vår avdelning.

Det gick i alla fall bra, man kom över vilopuls och hade tur att kunna få en av mina chefer att hjälpa mej så jag i alla fall fick iväg det som skall iväg i vettig tid.

I morgon börjar jag tidigare så jag är med i matchen från början, och så får vi se hur det hela slutar.

Nu skall jag i alla fall ta och fixa mej lite mat, sen skall jag in i duschen och kos mej lite.

Be back

Återkommande bemärkelsedagar 

Helgdagar

• Japan firar barnens dag (こどもの日, Kodomo no hi^?) med allmän helgdag.

Flaggdagar 

• Danmark, befrielsedagen (från den tyska ockupationen 1945)
• Nederländerna, nationella befrielsens dag (från den tyska ockupationen 1945)

Namnsdagar

I den svenska almanackan 

• Nuvarande – Gotthard och Erhard
• Föregående i bokstavsordning
  • Erhard – Namnet fanns före 1901 på 8 januari. Detta år utgick det, men återinfördes 1986, även då på 8 januari. Där fanns det fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.
  • Gotthard – Namnet har, till minne av en biskop i tyska Hildesheim på 1000-talet, funnits på dagens datum sedan gammalt och gjorde så fram till 1993, då det flyttades till 15 december. 2001 flyttades det dock tillbaka till dagens datum.
  • Gotthild – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Gotty – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Vivan – Namnet infördes 1986 på 30 december. 1993 flyttades det till dagens datum, men utgick 2001.
  • Vivianne – Namnet infördes 1986 på 29 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 20 februari.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1901 – Gotthard
  • 1901–1985 – Gotthard
  • 1986–1992 – Gotthard, Gotthild och Gotty
  • 1993–2000 – Vivianne och Vivan
  • Från 2001 – Gotthard och Erhard

Händelser 

• 1260 – Khubilai khan blir härskare över Mongolväldet.
• 1494 – Jamaica upptäcks av Christoffer Columbus.
• 1500 – Vapenstillestånd sluts mellan Kalmarunionen och Ditmarsken.
• 1789 – Ludvig XVI sammankallar för första gången på över 150 år ståndsriksdagen i Versailles.
• 1864 – Slaget i vildmarken under det amerikanska inbördeskriget inleds.
• 1912
  • Den ryska dagstidningen Pravda utkommer med sitt första nummer.
  • De femte olympiska sommarspelen invigs i Stockholm av kung Gustaf V.
• 1918 – De sista revolutionära styrkorna i finska inbördeskriget kapitulerar.
• 1939 – Riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av förlovning, giftermål eller graviditet.
• 1949 – Europarådet bildas
• 1955 – Västtyskland erhåller full suveränitet.
• 1961 – Alan Shepard blir den förste amerikanen i rymden.
• 1981 – Thorbjörn Fälldins borgerliga koalitionsregering avgår i förtid.
• 1984 – Herreys vinner Eurovisionsschlagerfestivalen med låten Diggi-loo Diggi-ley.

Födda 

• 1745 – Carl August Ehrensvärd (1745-1800), sjömilitär, arkitekt, konstnär.
• 1747 – Leopold II (tysk-romersk kejsare).
• 1813 – Søren Kierkegaard, dansk filosof och författare.
• 1816 – Wilhelm Erik Svedelius, statsvetare, professor skytteanus i Uppsala, ledamot av Svenska Akademien.
• 1818 – Karl Marx, socialistisk teoretiker.
• 1825 – Carl Gustaf Strandberg, jurist, vitter författare, ledamot av Svenska Akademien.
• 1826 – Eugénie av Frankrike, fransk kejsarinna, gift med Napoleon III.
• 1840 – Peter Tjajkovskij, rysk tonsättare.
• 1846
  • Lars Magnus Ericsson, svensk uppfinnare, grundare av Ericsson-koncernen.
  • Henryk Sienkiewicz, polsk författare, nobelpristagare i litteratur.
• 1852 – Pietro Gasparri, italiensk kardinal.
• 1864 – Sir Henry Hughes Wilson, brittisk fältmarskalk.
• 1865 – Emil Norlander, svensk författare, revyförfattare och journalist.
• 1867 – Nellie Bly, amerikansk undersökande journalist och pionjär.
• 1878 – Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
• 1883 – Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare.
• 1892 – Gösta Sandin, svensk filmproducent.
• 1894 – Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
• 1895 – Henrik Bentzon, norsk-dansk skådespelare.
• 1897 – Kenneth Burke, amerikansk litteraturteoretiker och filosof.
• 1901 – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
• 1913 – Tyrone Power, amerikansk skådespelare.
• 1915 – Alice Faye, amerikansk skådespelare.
• 1916 – Giani Zail Singh, indisk president
• 1920 – Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
• 1926 – Åke Harnesk, svensk skådespelare.
• 1927 – Sylvia Fedoruk, kanadensisk fysiker och politiker.
• 1930 – Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
• 1937 – Tran Duc Luong, vietnamesisk president.
• 1940
  • Lance Henriksen, amerikansk skådespelare.
  • Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.
• 1941 – Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.
• 1942
  • Jean Corston, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992–.
  • Tammy Wynette, amerikansk countrysångerska.
• 1943
  • Nils Moritz, svensk skådespelare.
  • Michael Palin, brittisk skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Claes-Bertil Ytterberg, svensk biskop i Västerås stift.
• 1944
  • John Rhys-Davies, walesisk skådespelare.
  • Bo ”Bosse” Larsson, svensk fotbollsspelare.
• 1945
  • Charlie Gonzalez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–.
  • Lars-Inge Svartenbrandt, svensk brottsling.
  • Anders Steen, svensk politiker, partiledare för Nationaldemokraterna 2001–2004.
• 1948 – Bill Ward, brittisk musiker.
• 1949
  • Anna Bergman, svensk skådespelare.
  • Mats Bergman, svensk skådespelare.
• 1957 – Brian White, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–.
• 1963 – James LaBrie, kanadensisk musiker, sångare i Dream Theater.
• 1967 – Camilla Lundén, svensk skådespelare.
• 1970 – Kyan Douglas, amerikansk programledare i tv.
• 1972
  • Zigmund Palffy, slovakisk ishockeyspelare.
  • Mikael Renberg, svensk ishockeyspelare.
• 1973 – Johan Hedberg, svensk ishockeyspelare, målvakt.
• 1974 – Daniel Cordero, svensk basist i gruppen Lillasyster.
• 1976 – Tomas Nilsson, svensk fotbollsspelare, målvakt.
• 1981
  • Chris Wilson, amerikansk musiker.
  • Craig David, brittisk sångare.
• 1989 – Chris Brown, eg. Christopher Maurice Brown, amerikansk sångare och dansare.

Avlidna 

• 311 – Galerius, romersk kejsare 305–311.
• 1525 – Fredrik III av Sachsen, (Fredrik den vise)
• 1705 – Leopold I, tysk-romersk kejsare 1658–1705.
• 1787 – Casten Rönnow, svensk läkare och donator.
• 1821 – Napoléon Bonaparte, fransk kejsare 1804–1814 och 1815.
• 1851 – Anders Carlsson af Kullberg, biskop i Kalmar stift, statsråd, ledamot av Svenska Akademien.
• 1855 – Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
• 1859 – Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.
• 1862 – Carl August Adlersparre, svensk greve och författare.
• 1874 – Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
• 1875 – James Turner Morehead, amerikansk politiker, kongressledamot 1851–1853.
• 1924 – Frederick W. Mulkey, amerikansk republikansk politiker, senator 1907 och 1918.
• 1925 – Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk politiker, finansminister, handelsminister.
• 1939 – Clara Schønfeld, dansk skådespelare.
• 1945 – Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazikollaboratör.
• 1950 - Martin Lamm, litteraturvetare, professor i litteraturhistoria vid Stockholms högskola, ledamot av Svenska Akademien.
• 1954 – Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker.
• 1975 – Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
• 1977 – Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949–1963, förbundskansler 1963–1966.
• 1981 – Bobby Sands, medlem av det brittiska parlamentet och irländsk frihetskämpe (9 april1–5 maj 1981).
• 1991 – Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
• 1994 – Gregor Dahlman, svensk skådespelare.
• 1995 – Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack.
• 2001 – Sture Dahlström, svensk författare och musiker.
• 2002 – George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent.
• 2003 – Walter Sisulu, sydafrikansk politiker, ledargestalt inom ANC.
• 2007 – Theodore Maiman, 79, amerikansk fysiker.
• 2009 – Anna-Greta Söderholm, 94, svensk operasångerska.