1 Januari 2008 - Skottår.

För andra betydelser, se Januari (olika betydelser).
Dec - Januari - Feb
Årets 1:a månad

31 dagar
Årets 1:a till 31:a dag
Må     Ti     On     To     Fr     Lö     Sö
1     2     3     4     5     6     7
8     9     10     11     12     13     14
15     16     17     18     19     20     21
22     23     24     25     26     27     28
29     30     31
2007
Alla datum
Månader
Januari - Februari - Mars
April - Maj - Juni - Juli
Augusti - September - Oktober
November - December

Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 1:a till 31:a dag. Namnet kommer från lat. Januãrius, "helgad åt Janus". I Sverige kallades januari förr för torsmånad, i Danmark glugmåned. Torsmånad är en förvrängning av torremånad. Namnets ursprung är oklart, se dock Torre och Goe för en mytologisk förklaring. I Sydsverige och Danmark är namnet istället förknippat med månaden mars och guden Tor.

Under 1961–1990 varierade medeltemperaturen för januari månad i Sverige från -16° (Kiruna) och 0° (Skånes sydkust). Mellan juli och januari månad inträffar de största skillnaderna i dygnsmedeltemperatur med 30,8° (Jokkmokk) och 30,7° (Vittangi). Medelnederbörden är 160 mm (där Stora och Lilla luleälven bildas, nordvästra Lappland) och 20 millimeter på ett flertal platser (Lapplands skogsland, Stockholmsregionen, med flera)

 Det händer i januari

Högtider

    * Nyårsdagen den 1 januari.
    * Martin Luther King Day i USA den tredje måndagen i januari.

Politik

    * Fram till 1996 brukade budgetpropositionen till Sveriges riksdag presenteras omkring den 10 januari. Sedan dess presenteras den i september/oktober.
    * Sedan 1937 brukar USA:s nyvalda presidenter tillträda sitt ämbete den 20 januari året efter valåret. Ursprungligen brukade detta ske den 4 mars året efter valåret.

Sport

Ishockey

    * Europeiska klubbmästerskapet i ishockey spelas.

Samband

    * Januari börjar alltid på samma veckodag som oktober, om det inte är skottår. Om det är skottår börjar januari på samma veckodag som april och juli

Det är SKOTTÅR i år

Skottår

(Omdirigerad från Skottdagen)
Hoppa till: navigering, sök

Ett skottår är ett år med en skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad, skottmånad.

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom årstidsåret är ca 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 24 dagar före årstiderna, vilket inte vore optimalt. Genom att en extra dag sätts in ungefär var fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är 29 februari. Den inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari enligt ett beslut av Namnlängdskommittén 1996.

Regeln för skottår i den gregorianska kalendern:

Ett år är skottår om det är jämnt delbart med 4. Undantag är år som är delbara med 100, men inte jämnt delbara med 400.

Några förtydligande exempel:

    * 2000, 2004, 2008, 2012, 2016 och 2400 är skottår
    * 1800, 1900, 2100, 2200, 2300 och 2500 är inte skottår

I den julianska kalendern var alla år som var jämnt delbara med fyra skottår, vilket gav en förskjutning på en dag per 128 år jämfört med det tropiska året. Undantaget är år 4, år 1 f.Kr. samt år 5 f.Kr. som på grund av ett påbud från kejsar Augustus inte var skottår (för att kompensera för de tre extra skottår som felaktigt lades in i den julianska kalendern mellan år 42 f.Kr. och år 9 f.Kr.). Den gregorianska kalendern ger ett fel på ca 27 sekunder per år vilket motsvarar en dags förskjutning efter 3236 år.

Skottdagen

Skottdagen infaller den 29 februari vart fjärde år. Det är den extra dag i februari som infaller varje skottår. Fram till 1996 inföll skottdagen den 24 februari. Anledningen till att det kallas skottår kan bero på att man har skjutit in en dag för att dagarna på året ska passa in.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: calends - nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nones - första kvarteret och ides - fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "calends" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis 23 februrari var Diem Sextus ante Calendas Martii - sjätte dagen före calends i mars. När man sedan i den Julianska kalendern införde skottdagar, så lade man till en "andra sjätte dag före calends" den s.k. bisextilis. Än idag heter skottår på franska année bissextile.

Orsaken till att man gjorde på detta sätt och inte lade den precis före 1:a mars, är något oklar. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd - 30 dagar - och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de s.k. Epagomenai (gr. "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.

Inom Europeiska Unionen bestämde man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället låta 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skott

 Dagens namn

I den svenska almanackan

    * Nuvarande - Nyårsdagen
    * Föregående i bokstsavsordning
          o Nyårsdagen - Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har alltid hetat Nyårsdagen.
    * Föregående i kronologisk ordning
          o Före 1901 - Nyårsdagen
          o 1901-1985 - Nyårsdagen
          o 1986-1992 - Nyårsdagen
          o 1993-2000 - Nyårsdagen
          o Från 2001 - Nyårsdagen
    * Källor
          o Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 917227204X
          o af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 9172272929

Helgdagar m.m.

    * Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
    * Haitis nationaldag
    * Kubas nationaldag
    * Sudans nationaldag

Händelser

    * 153 f.Kr. - Romarna firar nyårsdagen på detta datum för första gången.
    * 404 - De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
    * 1438 - Albrekt II av Tyskland blir krönt till kung av Ungern.
    * 1529 - Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
    * 1719 - Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
    * 1804 - Haiti blir självständigt.
    * 1855 - Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
    * 1879 - Normaltiden införs i Sverige
    * 1892 - Ellis Island öppnas för immigration till USA.
    * 1909 - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
    * 1911 - Eslöv blir stad.
    * 1912 - Republiken Kina grundas.
    * 1913 - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
    * 1925
          o Kristiania byter namn till Oslo.
          o AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
    * 1926 - Lidingö får stadsrättigheter.
    * 1929 - Arbetsdomstolen inrättas.
    * 1934 - Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
    * 1939 - På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1.000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
    * 1940 - Karlskoga får stadsrättigheter.
    * 1941 - 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
    * 1942
          o Bollnäs och Kumla blir städer.
          o All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
    * 1944 - Det gamla radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
    * 1947
          o Källskatt införs i Sverige.
          o Personnummer införs i Sverige.
    * 1948
          o En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
          o En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
    * 1951 - Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
    * 1952 - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
    * 1954 - I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
    * 1955 - I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
    * 1959 - Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
    * 1960 - Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
    * 1965 - Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
    * 1967
          o Stockholms Spårvägar byter namn till Storstockholms Lokaltrafik
          o En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
          o 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
          o Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
    * 1968 - Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
    * 1969 - I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
    * 1970
          o Statsföretag AB bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29.000 anställda.
          o En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
          o Proffsboxning förbjuds i Sverige.
    * 1971
          o Enhelig kommuntyp införs i Sverige i samband med en riksomfattande kommunreform.
          o Ångervecka på varor införs i Sverige.
          o Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
          o Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
    * 1973 - Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
    * 1975 - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
    * 1977 - I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
    * 1978 - Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
    * 1980 - Sverige får en ny successionsordning.
    * 1981 - Grekland går in i EEC.
    * 1984
          o Spanien och Portugal går in i EEC.
          o Brunei blir en oberoende stat.
    * 1993
          o Gemensam marknad skapas inom EEC.
          o Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
          o Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
    * 1994
          o Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
          o Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
    * 1995 - Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
    * 1997 - Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län. Malmöhus län och Kristianstads län slås samman till Skåne län.
    * 1998
          o Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
          o Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
          o Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
    * 1999
          o Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
    * 2000 - Svenska kyrkan skiljs från staten.
    * 2001
          o Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
          o En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 1990-talet.
    * 2002 - Euroland invigs. Euron införs i 12 av EU:s dåvarande 15 länder
    * 2003
          o Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
          o Knivsta blir en egen kommun.
    * 2004
          o Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
          o Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
          o Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
          o Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
    * 2005
          o Joutseno i Finland får stadsstatus.
          o Kommunerna Saari och Uguniemi sammanslås med Parikkala i Finland
    * 2006
          o HTU byter namn till Högskolan Väst.
          o Det politiska partiet piratpartiet grundas.
    * 2007
          o Heby kommun överförs från Västmanlands län och Västmanlands domsaga till Uppsala län och Uppsala domsaga.
          o Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i EU.

Födda

    * 766 - Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
    * 1387 - Karl den arge, kung i Navarra.
    * 1431 - Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, påve 1492-1503.
    * 1449 - Lorenzo de' Medici, statsman.
    * 1467 - Sigismund I, kung av Polen 1506-1548.
    * 1484 - Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
    * 1502 - Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572-1585.
    * 1516 - Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), Gustav Vasas andra hustru.
    * 1618 - Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
    * 1697 - Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
    * 1705 - Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
    * 1735 - Paul Revere, amerikansk patriot under amerikanska revolutionen.
    * 1747 - Henrik Gahn, svensk läkare.
    * 1752 - Betsy Ross, sydde den allra första amerikanska flaggan 1776.
    * 1863 - Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
    * 1864 - Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
    * 1866 - James J Corbett, amerikansk boxare.
    * 1874 - Gustave Whitehead, tysk-amerikansk flygpionjär.
    * 1883 - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
    * 1887 - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
    * 1891 - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
    * 1892
          o Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
          o Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
    * 1895
          o Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
          o J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
    * 1900 - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
    * 1909
          o Dana Andrews, amerikansk skådespelare.
          o Barry Goldwater, amerikansk politiker.
    * 1912 - Kim Philby, brittisk spion och dubbelagent.
    * 1919
          o Carole Landis, amerikansk skådespelare.
          o J.D Salinger, amerikansk författare.
    * 1920 - Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.
    * 1923
          o Sembène Ousmane, senegalesisk författare.
          o Kenne Fant, svensk skådespelare.
    * 1928 - Camara Laye, guineansk författare.
    * 1929
          o Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
          o Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
    * 1936 - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
    * 1938 - Picko Troberg, racerförare.
    * 1940
          o Helmut Jahn, amerikansk arkitekt.
          o Frank Langella, amerikansk skådespelare.
          o Clifford Olson, kanadensisk seriemördare.
    * 1945
          o Jacky Ickx, belgisk racerförare.
    * 1946
          o Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-1998 och 2002-.
          o Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
    * 1962 - Richard Roxburgh, australisk skådespelare.
    * 1966 - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
    * 1968 - Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
    * 1970
          o Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
          o Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
    * 1971 - Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
    * 1972 - Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
    * 1975 - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, sverigefinländsk artist, rapmusiker och skådespelare.
    * 1980 - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
    * 1981 - Jonas Armstrong, irländsk skådespelare
    * 1988 - Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare

Avlidna

    * 379 - Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
    * 898 - Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
    * 1515 - Ludvig XII av Frankrike.
    * 1591 - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
    * 1617 - Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
    * 1748 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
    * 1782 - Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
    * 1881 - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
    * 1894 - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
    * 1909 - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
    * 1920 - Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
    * 1921 - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
    * 1931 - Hjalmar Bergman, svensk författare.
    * 1947 - Pearl Argyle, brittisk ballerina.
    * 1953 - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
    * 1961 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
    * 1972 - Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
    * 1991 - Inga Gentzel, svensk sångerska.
    * 1992 - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
    * 1994 - Cesar Romero, amerikansk skådespelare.
    * 1998 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
    * 2001 - Ray Walston, amerikansk skådespelare.
    * 2002 - Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
    * 2005 - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.
    * 2007 - Tillie Olsen, amerikansk feministisk författare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Http://www.c23.nu

Så det här blir det sista inlägget på denna blogg Den nya Bloggen lanseras om en 15 eller så   www.c23.nu är adressen dit.   Jag önskar att ni alla kommer med över på den nya och bättre bloggen som är utökad Ni som inte vill önskar ja...

Började jobba 0700 i morse och klev ut genom dörrarna på jobbet 20.30. Nu är man rätt mör i kroppen och har just käkat lite, det är en kaffe och en film som gäller.   Det här är blad de sista inläggen i denna blogg, då jag i natt byter adress t...

Alla var på plats vid 0700 och vi førsøkte strukturera i hop två lagers olika viljor. Resultatet ær en hel del prat och tankeverksamhet från alla håll. Det hela blir nog riktigt bra bara allt faller på plats, som rutiner mm skall in i kroppen på ...

Återkommande bemärkelsedagar  Nationaldagar Sydafrikas nationaldag 1911–1993 Namnsdagar  I den svenska almanackan Nuvarande – Petronella och Pernilla Föregående i bokstavsordning Iris – Namnet infördes på dagens da...