Direktlänk till inlägg 22 september 2006
Att leva med ångest och stress.Att leva med personer eller person som lider av posttraumatisk stress är inget som man önskar någon, man får vara på sin vakt så got som alla dygnets timmar. Man vet att det som orsakar stressen är mycket traumatiska upplevelser och det är svårt att arbeta med dessa upplevelser då de flesta som arbetar med det aldrig har lidit av det hela, eller ens kommit i närheten av det, tro mej jag vet.Efter en djupare kaotiskt trauma så kommer man till slut upp på fötter, det är då som det hela börjar, det är inte ovanligt att man får så kallade förnimmelser (Flashbacks) av vad som hänt tidigare, Hjärnan går då in i beredskap och kan i värsta fall slå ut sig själv, man faller då ner i ett mörkt hål och kommer efter en god stund ur det hela. Har man tur så finns det folk nära en som kan bryta det hela. Mycket viktigt är att om man skall bryta det hela så skall man inte stressa upp sig, man skall vara lugn och trygg, personen som lider skall och måste nästan känna dej och ha stor till lit till dej. Det kan ta en god stund innan man kommer i kontakt med personen som ligger i ett chock liknande stadie och ofta krampar med händer och spänner kroppen, man kan även höra ett mummel eller snyftandeDå man märker att man börjar få kontakt så ställ en rad enkla frågor som inte ens är revilant, jag brukar fråga m vederbörande vill ha mjölk i Teet Personen slår förhoppningsvis över hjärnan omedvetet åt ett annat håll och svarar ofta nått som va ? vad sa du ?. Då vet du att du har lyckats brutit det hela, Sedan så är det bara att ta sig till en för personen lugn och säker plats och prata lite löst om det hela. Det finns ingen mall för det hela men en sak som jag har lärt mej är att det ofta är till stor nytta att bara lyssna, försök inte förklara varför eller hur saker och ting blir som det blir, det fungerar inte riktigt så i deras världar. Låt mej ta ett exempelEn person som skär sig i armarna och sedan hävdar att det är någon annan som gör det, en så kallad demon eller liknande. Vi vet att demoner inte finns, det har en naturlig förklaring att en person som skurit sig blöder. Personen som har skurit sig kan mycket väl vara omedveten om att han eller hon gjort det, likt förbannat så vet man att det är just personen som gjort det. Förklara inte det för den skurna, i Hans eller hennes värld så har hjärnan just då haft blackout och det är hennes eller han verklighet. Personen har inte skurit sig, för hjärnan har kopplat bort det hela, Ofta när folk skär sig är det för att flytta smärta från det inre till det yttre. Det är inte helt ovanligt, det är lättare att ta känna se den yttre smärtan, Det är samma med personer som bränner sig med Cigg och andra föremål, de önskar flytta på smärtan.Man har ett heltidsprojekt att ta itu med om man skall försöka skydda en person så att personen inte kan skada sig, tänk dej i ditt eget hem, vad kan man skära sig på ? Knäckta Cd skivor saxar knivar elkablar leksaker plastsaker mm. Man får tömma hela huset om man skall skydda dom och även dra ur alla skruvar och spikar ur golv och tak. Du måste sedan hålla koll på dom dygnets alla 24 timmar, på toaletten i duchen på natten på dagen och så vidare. Man klarar det inte.Självskade syndromet kommer troligen att försvinna med träning och en massa ömhet och att roa personerna med annat, det är när personerna sätter sig ner och lyssnar på musik sitter vid datorn eller bara sitter och tittar ut som tankarna kommer och då kan det vara färdigt för deras del.Att låsa in dom på en avdelning hjälper men ställer inga garantier, rätt snart så kommer dom på olika sätt att skada sig om dom vill, det är bara personen som skadar sig som kan få det att stoppa, visst vi kan hjälpa till men det gäller att få personen att släppa dom tankarna, eller i alla fall att lära dom att leva med det hela och försöka ta andra vägar ur det hela.Det finns olika former av stress och panik jag tänker inte ta upp de enklaste former som de flesta kan lida av. Jag har valt PTS Det karaktäristiska kännetecknet på post-traumatisk stress är en samverkande uppsättning av olika ångesttillstånd som utvecklats som en konsekvens av att individen har blivit utsatt för en traumatisk livshotande händelse som krig, olyckor, naturkatastrofer, sexuella övergrepp och misshandel.Den ångestdrabbade försöker ofta att undvika allt som får en att minnas: tankar, känslor, sysslor, situationer. Därmed kan också förmågan att uppleva vissa känslor som kärlek, närhet och vänskap gå förlorade och få förödande konsekvenser i det vardagliga livet. Kännetecken på post-traumatiskt stress;• Ha upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera händelser som involverar faktisk eller hotande död eller allvarlig skada, eller ett hot mot den egna eller andras fysiska integritet.• Reagerat med en intensiv rädsla, hjälplöshet eller fasa. Vidare skall den traumatiska händelsen återupplevas på olika sätt och den drabbade undviker stimuli som associeras till traumat, eller uppvisa en känslomässig avtrubbning.• Symptomen består av plågsamma minnesbilder, svårigheter att koncentrera sig, sömnsvårigheter, mardrömmar, irritation och labilitet, förvirringstillstånd, olika fysiska symtom, ångest och depression.Alla psykiska besvär efter ett trauma är inte posttraumatiskt stress. De flesta som utsätts för trauma utvecklar inte posttraumatiskt stressyndrom. Många som får diagnosen förbättras spontant, det vill säga utan behandling.Vid behandling har det sociala nätverket en stor betydelse för möjligheten att kunna bearbeta ett trauma normalt.Kontakta vårdenOm du eller en närstående varit med om en traumatisk händelse och känner igen symptomen ovan bör du kontakta din psykiatriska öppenvårdsmottagning. Människas nervsystem är anpassat för vardagliga påfrestningar med en reserv-kapacitet som används vid behov. Vid hotande fara slår larmsystemet till. Hormonnivåerna stiger, människan är beredd till flykt eller attack. Om faran är konstant eller alldeles överväldigande fungerar larmsystemet inte längre. Istället för att agera blir människan passiv och hjälplös. Vanmakt är ett synnerligen svårt tillstånd att uthärda och i yttersta nödfall kan människan använda dissociation som försvar - hon försvinner från sig själv och sin verklighet och ser sin egen kropp utifrån. Verkligheten blir som en dröm. Människor som utsätts för tortyr dissocierar ofta och deras minnesbilder från dessa drömtillstånd blir mycket oklara och fragmentariska. Eftersom de aldrig tar in och bearbetar det som händer kan de heller inte tydligt återge det eller uttrycka det i ord.Människan fungerar på så sätt att hon försöker göra verkligheten så förståelig som möjligt. Hennes hjärna söker hela tiden sammanhang och mening i det som händer omkring henne. Hjärnan söker efter mönster och prövar oavbrutet olika hypoteser om orsakssammanhang. Den som är traumatiserad har varit med något som inte passar in i några mönster, tilltron till ett sammanhang i livet är rubbad.När människan utsätts för ett trauma som överstiger gränserna för hennes försvars kapacitet så sker ett sammanbrott på många olika plan.Vad gäller sinnesintryck så anpassar sig sinnesorgan och hjärna tillsammans mycket väl efter gällande omständigheter. Återkommandeljud sållas bort från medvetandet, en påträngande lukt uppmärksammas inte. Synintryck ordnas av hjärnan så att helheter bildas. Detta gäller inte i extremsituationer. Om ljud blir för höga kommer själva hörselcellerna i hjärnan att förstöras. Om smärtan blir för stark kommer själva förståelsesystemet att påverkas. Om smärtan är outhärdlig strävar hjärnan till att på något sätt förvränga eller förneka den yttre verkligheten.Människor reagerar på traumatiska upplevelser på en rad olika sätt. De kan reagera olika även på en och samma traumatiska händelse. Några reagerar omedelbart, andra har en fördröjd reaktion, kanske till och med år efter händelsen.Den som lider av trauman upplever vanligtvis en intensiv känslomässig smärta vid påminnelse av det traumatiska minnet, som gör att individen ofta försöker undvika minnena av händelsen, såväl som personer, föremål och situationer som på något sätt påminner honom eller henne om den traumatiska erfarenheten. Ansträngningar att undvika de traumatiska minnena är dömd att misslyckas. Minnena återkommer oundvikligen i form av mardrömmar och/eller inträngande oönskade tankar.Återupplevelserna uppstår på grund av att de traumatiska minnena är fastfrusna i vad som kallas det aktiva minnessystemet. Minnena förblir fastfrusna och återupplevelserna fortlever tills dess ångesten och rädslan associerad med det traumatiska minnet har minskat och individen på nytt kan uppleva en meningsfullhet med och ett sammanhang i tillvaron.Ytterligare så lider den traumatiserade nästan alltid av en oro över en återupprepning av den traumatiska erfarenheten och/eller en oro över att förlora kontrollen i ångest- eller vredesutbrott. Den kroniska oron, eller generaliserade ångeststörningen, leder till en hög nivå av överspändhet: individen är konstant lättretad, reagerar med en överdriven irritation på vardagliga händelser, är ständigt på vakt, och upplever ofta sömnsvårigheter.Ibland utvecklar individen en panikångest och därmed en rädsla för kroppsliga sensationer som tryck över bröstet och upplever då som om de inte kan andas eller som om de har yrsel. (Rädslan för kroppsliga sensationer kommer sig av att de utlöser antingen panikångest eller vredesutbrott.) Som ett försök att hantera dessa symptom börjar många individer att undvika andra personer, platser och aktiviteter som individen tidigare tyckte om.Undvikandet förvärrar den sorg och den depression som är kopplad till de ursprungliga traumatiska upplevelserna. Andra individer försöker hantera symptomen genom att dricka alkohol eller använda droger, som tillfälligtvis lindrar smärtan men egentligen förvärrar symptomen över tid och oundvikligen skapar nya problem.Många individer upplever en hög nivå av känslomässig smärta som påtagligt negativt påverkar relationer, hälsa och arbete. Allt för ofta förvärras individens smärta genom en oförmåga hos personer i det sociala nätverket (grannar, vänner, arbetskamrater, familjemedlemmar) att till fullo förstå allvaret i den känslomässiga smärtan. Han eller hon ger ibland råd som "Kom igen, det har hänt och det är över. Glöm bort det och gå vidare," eller " Det är Guds vilja." Fastän vanligen välment kan sådana råd fjärma individen från de människor de behöver som hjälp för att återhämta sig.Posttraumatisk stress är inte ovanligt. Ungefär 75 procent av den vuxna befolkningen har någon gång upplevt en livshotande händelse. Av dessa har som en konsekvens ungefär 25 procent utvecklat posttraumatisk stress. Ungefär 50 procent av dessa individer som utvecklade posttraumatisk stress tillfrisknade inom två år utan någon professionell behandling. Ungefär 6 procent av den vuxna befolkningen lider av en fullt utvecklad eller delvis utvecklad posttraumatiskt stressyndrom
Så det här blir det sista inlägget på denna blogg Den nya Bloggen lanseras om en 15 eller så www.c23.nu är adressen dit. Jag önskar att ni alla kommer med över på den nya och bättre bloggen som är utökad Ni som inte vill önskar ja...
Började jobba 0700 i morse och klev ut genom dörrarna på jobbet 20.30. Nu är man rätt mör i kroppen och har just käkat lite, det är en kaffe och en film som gäller. Det här är blad de sista inläggen i denna blogg, då jag i natt byter adress t...
Alla var på plats vid 0700 och vi førsøkte strukturera i hop två lagers olika viljor. Resultatet ær en hel del prat och tankeverksamhet från alla håll. Det hela blir nog riktigt bra bara allt faller på plats, som rutiner mm skall in i kroppen på ...
Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar Sydafrikas nationaldag 1911–1993 Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Petronella och Pernilla Föregående i bokstavsordning Iris – Namnet infördes på dagens da...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 | 21 |
22 | 23 | 24 | |||
| 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 | ||||
| |||||||||

Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se