Bloggens gisselHur bloggar man var lägger man ribban, Bloggare som jag talat med skriver små korta saker ur det dagliga livet, andra skriver hela romaner eller återblickar av sitt liv och olika erfarenheter. En tredje grupp skriver informativt om olika saker som resor bilar båtar nöjen olika speciella saker som står dem näraAtt starta en blogg kan vara kul skrämmande och ibland mer ett kall. Att göra det första inlägget och sedan se vad det kommer för folk dit och läser, får man några kommentarer, vad säger folk om min blogg. Ja frågorna är många och man oroar sig ofta i förtid för problem man kanske aldrig får.När jag startade denna blogg, har dock glömt vilken det är i ordningen men jag tror det är min 5:e seriösa tänkta blogg så var jag lite orolig över hur jag skulle lägga upp det hela, skulle jag göra tre inlägg om dagen som ex. Tanten i matkön körde på mej med vagnen i dag igen, det börjar bli en vana. Alltså kort och enkla saker om livets så tillfällen. Eller skulle jag dra på och skriva långa inlägg ?. Nåväl jag gillar att skriva och framförallt så gillar jag att roa folk, dock så är min blogg just nu inte så rogivande . Nåväl enligt alla proffs bloggare så skall man hålla sig inom sina ramar. I helvete heller, ville jag det så hade jag skrivit böcker i stället, jag skriver för att jag har ett behov av att skriva, mina alster lär aldrig nå bokhyllan och det är jag nöjd med, jag har inte tålamodet att sätta mej ner och skriva tre fyra timmar om dagen, jag skriver vad jag har i tankarna just nu.Så ligger min blogg upplagd, det kan komma vad som helst hur långt eller kort som helst, får jag besökare så blir jag glad, får jag det inte så blir jag iof lite lessen, roligast är att få kommentarer till det man skrivit, vi är ju alla människor med egna erfarenheter och i alla fall jag delar gärna med mej till andra av det jag kan och vet.Läste ingen alls min blogg så skulle jag nog skriva i alla fall. Fram till det att jag tröttnade på att skriva, då lag jag nog ner bloggen, men det gör jag även om jag har tusen besökare per dygn. Tappar jag intresset så lägger jag ner. Som det verkar just nu så flyter det hela på bra, jag kan iof inte säga på morgonen att i kväll skall jag skriva i bloggen, det beror på hur trött jag är och om jag har nått att skriva om.Så där nu har det svamlats på bra i denna text.Vill dock ge några tips till bloggare1. Du skriver för dej själv, gillar du det fortsätt, det finns folk till alla sorter2. Vad du skriver har inte så stor betydelse inte heller hur långt eller kort det är du som skall trivas med din blogg3. Passa på så att skrivandet inte blir ett gift, det har hänt folk, dom kan inte låta bli att skriva. Dom går till slut in i väggen4. Kan du skratta eller vara nöjd med din text skicka upp den5. Kommer du inte på nått att skriva om, låt bli dåAtt ha lite blogg vänner är inte helt fel, man kan läsa varandras bloggar och det hela brukar sluta med att man blir ett litet samhälle av bloggare som går fram och åter och skriver om saker och refererar till varandra.Bra är om man kan ha blogg vänner som skriver om liknande eller saker som faller i samma grupp av intresse som ditt eget, eller om du har blogg vänner som skriver om allt eller inget, då blir det variation på det helaNåväl blogga väl och vill ni ha mej som blogg vän så hojta till bara så ordnar vi det hela

2:a generationens Svenskar ordet låter fult, ingen annan stans har jag träffat på en 2:a generationens något utom i Usa men där får man vara med om allt och inget.Nåväl vi kritiserar invandrare till höger och vänster, dom kommer hit och gör dit och datt. Fan jag förstår dom till 100 %. I Sverige så får dom ett par månader på kåken, i sitt hemland lite beroende på vilket det är så blir dom av med en hand dom kan fängslas i tio år för att stjäla nått och deras fång politik är långt värre än vår, dess utom så vanhedrar dom inte familjenamnet i sitt hemland. Och med det inte sagt att det är ok att göra brott i Sverige, men med tanken på våra straff så bjuder vi faktiskt upp till dans, både för utländska medborgare och Så kallade Svennar (Svenskar).2:generationen är dom som är födda i Sverige, av invandrade föräldrar, ex Kungabarnen, då deras mor är utlänning Zlatan som är vårt i stort sett bästa proffs i fotboll.Radne kan göras lång, men dom gnäller vi inte på. Men dom är trots allt 2 Generationen likaväl som Hassan från Rinkeby eller Pablo från Rosengård.Vår flyktingpolitik är skit på ren Svenska, menar bara vad fan skall vi överhuvudtaget ta hit folk för ? Vi gör ju knappast livet bättre för dom. Vi låser in dom på en anläggning låter dom gå och våndas i månader innan dom vet om dom får stanna. Sen när dom får stanna så får dom en hel del lappar och broschyrer att läsa och lite tips på vägen, dom slussas in i de olika flykting områden som finns här och var i Sverige. Sen är vårt problem över tycker vi.Vad vi borde göra är enligt mej följandeVi skall ta in dom som behöver komma hit, inom 3 månader skall dom ha ett svar på om dom får stanna. Får dom stanna så sakll dom in i skola där dom lär sig Svenska i tal och skrift hyffsat bra för dagliga livet (Det går inte säger många) SKITSNACK jag lärde mej hyffsad Spanska på 3 månader då jag var i Spanien. Jag gjorde mej förstådd på fiska efter 9 månader, och det språket tillhör inte ens vår språkgrupp. Folk kan om dom vill och om dom får hjälp.Medan dom läser och skriver så slussas dom ut i vårt samhälle och travas inte in i ett område med 104 olika nationer typ Rinkeby Alby Rosengård mm. In med dom i våra samhällen.När dom sedan har klarat Svenskan bor i våra områden och livet börja lugna ner sig lite så har vi givetvis tagit reda på vad dom är utbildade som och vad dom har för yrke, vi ger dom de om behöver för att klara Svenska krav, som det är i dag kan en läkare stämpla bussbiljetter för skitlön. Det är att slösa med kompetens . Skall vi nu ta in folk så får vi väl se till att dom kommer hit kommer in och vi sedan kan dra nytta av dom och få ut dom i livet så vi får in skattekronor på dom, med det att dom kommer ut i arbetslivet träffar dom folk, dom får ett värdigt liv och betalar sin skatt som alla andra, bidragen sänks och de pengarna som det sänks med kan vi alltid ge till sjukvård och åldervård om vi inte hittar ett annat hål att stoppa pengarna i.Det här med 2 generationens Svenskar måste vara nått som en Svensk reporter har kommit på, det är jag övertygad om. Hur fan kan man vara en 2 hand något ? det är ju direkt nedvärderande. Inte fan skulle jag vilja bli kallad 2 generationens Svensk . Nu är jag inte det, då mina led går lite längre tillbaka i tiden, men vad fasiken är jag då ?Född i Sverige av Mor från Roslagen och far från Stockholm,Min Morfar var Ryss och mormor var Zigenare. Min farfar var Svensk och farmor vet jag inte vad hon var, hon dog innan jag kläcktes.Då borde jag vara en Rysk – Svensk Zigenare född i Sverige eller ?Skit samma jag har kamrater och folk i alla möjliga länder och även i Sverige har jag folk av olika raser, jag umgås dagligen med Zigenare negrer och en o annan Turk, vidare så umgås jag med Iranier och Irakier och en och annan Svenne, fast svennar är fan så tråkigt folk. Stela och misstänksamma mot allt. Det trevligaste folket är Zigenare eller Romer som man bör kalla dom, våra Svenska Romer är ju dock Lappar, som bor där uppe i norr..Nåväl vi Svenskar får banne mej skylla oss själva att vi har som vi har, när talade du med en person av utländsk härkomst senast ? troligen då du var på jobbet eller i affären, även om personen såg Svensk ut så kan du ge dej på att det ligger invandring i släkten på ett eller annat vis.Tycker vi borde skärpa oss en hel del i vår syn på invandrare och generations invandrare och försöka hjäölpa dom i deras kamp för ett värdigt liv, det är bättre än att låta det hela pågå som det har gjort genom tiderna då vi sett att det fungerar inte

Lite information om min dotter. I detta nu verkar det hela fungera bra, hon är glad och verkar som det går bra för hennes innre väsen, hon har fått kommit hem nu på nättrena och skall gå i Bups skola varje dag och ta del i deras äventyr varje dag, det är som jag ser det hela bra, vi har även diskuterat att ge henne lite mer frihet nu så hon får nu röra sig från hemmet utan att vi är henne i hälarna. Hon frågade om hon fick gå med pojkvännen på Bio till helgen, det är med lite delade känslor, men å ena sidan så börjar hon ta för sig av livet igen, men å andra sidan så kan det komma ett bakslag när som helst.Men just nu som det känns så känns det hela rätt bra, det är skönt att slippa gå efter sin dotter och hålla koll på henne hela tiden.Det är bara att hoppas på att det här kommer att hålla i sig en tid nu så man hinner hämta andan. Det bästa vore ju om vi hade en glad dotter från och med nu, men det är dumdristigt att tro att det skall vara så.Så om mer saker dyker upp så ser ni det på Bloggen.Ha en trevlig helg alla som läser och sköt om er och era kära

Eller varför inte steget efter nära döden upplevelse. Det är den stora frågan vad som är bäst beskrivning på detta stadium av galenskap.Men hallå tänk efter själv, man tillbringar timmar I en sunkig svettig replokal, med en ljudnivå som vidare skulle göra total försvarets jet plan avundsjuka . Det luktar illa av billig öl svett och sura sockor, dom kör om samma sång tre hundra gånger utan att bli nöjda. Eller för den delen bättre.Nåväl det är den ena sidan av det hela, sen kommer den andra, att hasa runt på alla satans saker som skall med på gig, man släpar tunga högtalare, mil med kabel och lådor i alla olika format och sorter, Man bankar upp allt på scenen och så kommer det en lirare och säger Soundchek, tack för kaffet, mer gnissel och elände. Alla kastar sig upp på scenen utom jag som flyr ut. I lugnet och hör folk som misshandlar sina instrument rejältDom gnisslar och lever rövare och rätt som det är så tystnar det, brann proppen, dog teknikern ? vad det än var så TACK. Nä fan dom är klara och sitter med en öl i famnen, vafan skall det likna..Sen kommer det en oändligt lång väntan på att bandet skall få gå upp och riva loss ljudnerverna i skallen på en, folk kommer och går, det bjuds på byxvarm sprit och avslagen öl, i värsta fall så kommer någon med en låda ljummen vin. Efter ett par timmar så blir man lite rund och framförallt hungrig, man tar gänget med sig och knallar ut på bygden och fastnar vid den lokala stinkande korvlådan. Nåväl man trycker i sig ett par bamse med mos drar i sig det enda nyttiga den dagen, i form av en Pucko. Man strosar sedan tillbaka till lokalen, ett par band lirar villt redan, gittarer skriker och mickar rundar fett och stämningen är tip top.Äntligen så går dom upp, dom är glada i hatten och stämningen hög. Dom ger allt fullt ös och folket jublar och tjoar villt, rätt som det är så är det folk på scenen men vad gör det dom rivs snart ner av en broiler utan hjärna . Ca timmen senare så är dom klara ovationerna är höga och folket kastar sig in i backstage dit vanligt folk inte får komma.Det pustas och frustas och så tas det fram kall öl och brännvin, här skall festas. Några timmar senare så har alla band spelat klart, alla sitter och festar runt oss. Folk börjar närma sig smärtgränsen och vissa spyr andra sover, några sliter av sig kläderna och visar sina fula pattar för den som vill se. Några tittar och får något lystet i blicken, det slutar nog med att dom försvinner rakt ut i skogen.Några timmar senare så är bandet klara med allt vad dom skall ha gjort, saker stuvas in i bilar och alla drar åt olika håll. Roligt är att många band känner varandra och kommer att mötas igen under sommaren.Natten faller och den stackars chauffören (jag) kastar mej in i bilen och vi rullar iväg i sommarnatten hemåt. Alla är glada och alla sover, utom chauffören Men trots dessa vedermödor så måste jag säga att det bandet jag har sett en del av så är flertalet eller i alla falla alla ett skönt gäng och jag skulle inte tveka att backa upp dom om dom behöver mina enkla tjänster. För säga vad man vill men som jag inledde det hela Att umgås med musiker måste nog vara det närmaste Sadomasochism man kan komma.. Så måste jag nog banne mej tillskriva mej som lite lätt sado och troligen gravt skadad av influenser från bandets medlemmar. Det är ett rakt och trevligt folk, dom vet när det kan drickas dom vet när det kan sovas och framförallt dom vet att ta hand om chauffören.Så vem vet kanske man axlar manteln och sveper med dom ut igen på vägarna, just nu NEPP inte en chans i morgon Kanske det

Jag känner att jag behöver ta en paus från att skriva om henne ett tag nu, då jag riskerar att tjata slut på hennes person. MEN om nått nytt händer eller så så kommer det upp snarast här. Men nu vill jag skriva lite om annat ett tag

Nu har Torsdag kväll Fredag Lördag Söndag och Måndag gått inget har hänt, allt är bra jag väntar på ett bakslag av grymmare art, det brukar vara så och det kommer nog, frågan är vad. Vi alla kämpar för att hjälpa varandra nu. Dotter min vet vad som gäller hon har situationen helt klar för sig, brister hon i förtroende att få vara hemma nu så blir det snör rakt in på den låsta avdelningen, Att hon skall skada sig själv medvetet håller jag som uteslutet, det är inga problem just nu. Problemet är det omedvetna som kan slå in, och ingen av oss göra något åt. Vi (jag och sambon) kan bara göra allt som står i vår makt för att hjälpa henne, det tråkiga är att hon inte ens själv märker när hon glider bort från oss. Vi får hela tiden alla vara på vår vakt, hon får inte vara själv, hon får inte sitta i sitt rum och tänka ensam. Och hon får inte vara ute ensam, speciellt inte då det börjar mörkna till lite. Hon vet vad som förväntar sig av henne, hon gör vad hon kan för att hålla sig nära oss och vi gör vad vi kan för att hjälpa henne, hon har det svårt just nu det märks, det gnager på henne att hela tiden försöka skydda sig själv. Man kan ju låsa in henne igen, men det hjälper inte hennes tankar, det hjälper möjligen mot skador men knappast mot det egna väl befinnandet som hon måste hitta tillbaka till. Det är nyckeln till mycket. Hon har alltid hävdat att det är en form av demon som skär henne, det kan nog stämma så tills vida att det hon upplever som demon är hennes beskrivning på en kollaps, då hjärnan stänger ner sig själv och hon mins inget. Senast hon skar sig rejält och vi åkte ner så sa hon till mej i bilen ”Pappa det är jag som skär mej va ? ” det var en fråga i ett konstaterande, sen bröt hon ut i gråt. Jag svarade att så var fallet, men att hon troligen inte viste om det själv då hon gjorde det, hennes skydd och smärtgräns borde ha stoppat henne för den smärtan som de såren måste ha varit är inget man orsakar själv på vaken och nykter panna.Jag är övertygad om att hon går in i nått transliknande stadium och försöker flytta smärtan inne från och ut, vilket är vanligt i sådana här fall.Men som sagt var just nu fungerar allt som det skall och det skall bli intressant att se vad som händer framåt i tiden, men jag tar varje dag som den kommer och gläds åt det.Det hade varit kul att se andra som bloggar i ämnet eller liknande så man kunde kanske hjälpa eller få hjälp, så ser ni alla där ute till någon blogg i ämnet var vänlig och skriv in en länk, vill ni bara prata allmänt och förhöra er så gör gärna det, det ger mej lite krydda i tillvaron att orka med detta skrivande, för varje rad är som att återuppleva det hela igen.Vad som är jobbigt är att min sambo får söka bidrag i form av VAB Vård av barn i 30 x 30 dagar om speciella skäl finns Sen finns det inget mer att söka i bidrag, så hon får gå hemma oavlönad i det hela, Det är för visso inget att gapa om för det gör hon gärna om det krävs för min dotter, men jag har tänkt lite och kommit fram till att hur fasiken gör folk som inte har den ekonomin att dom kan vara borta från jobb om sådant här inträffar, låser dom in sina kära då eller ? Nog är det skamligt att det inte finns anhörighetsbidrag att söka då det är unga som lider och behöver tillsyn, i dag resoneras det som så att om dom inte klarar sig själva lås in dom, man tänker inte alls på deras mer lidande att gå på en låst avdelning, då dom kanske inte behöver det fullt ut. Dom kanske klarar sig om dom bara får sällskap. Nåväl jag är inte politiker och det skall nog detta land vara glad förMen man ser med fasa på vad sviterna är av liknande saker, det kan krossa hela familjer, det kan få folk i skuldfällor, det kan få personer att bli mentala nervvrak över vanmakten att inte kunna göra något. Jag personligen åtnjuter lyxen att ha en bra sambo som ställer upp, vänner som backar upp och en ekonomi som håller för det hela. Men hur skall en ensamstående mamma klara det eller ja Pappa med för den delen, eller en familj vars arbetstagare jobbar halvtid – studerar eller går på A – kassa. Många frågor är det som rör sig i skallen på en utsliten man om natten.Familjen och vänner har räddat detta, speciellt min sambo som har dragit ett allt för stort lass för hennes späda axlar, hon behöver vila lite men hon kan inte släppa taget, hon vill det inte ens.Nå vi skall få skutan att gå som vi vill, det bästa är att vi vet att det en dag kommer att vara över, just nu väntar vi bara på att få två datum, den ena till en vårdnadstvist och den andra till en stor rättegång då det skall visas vem som är skyldig till vad och ett straff skall dömas ut av myndigheter. Längden på straffet kan inte vara långt nog, men andra sidan så spelar det ingen större roll heller, bara ett straff och en dom avkunnar att min dotter agerade rätt och gjorde rätt, en friande dom skulle vara rena katastrofen då ingen skulle tro på henne. Men om man vänder på det hela om allt som har sagts i förhör och av egen utsago och andras historier inte skulle vara sanna så har dom alla lyckats lura en hel trave läkare Psykologer och en och annan förälder, det tror jag inte på helt enkelt, visst det kanske har tagits i lite här och var men som jag anser, har styvpappan så mycket som lagt ett inger på henne så har han passerat gränsen, har han smugit på henne så har han passerat gränsen och skall ta sitt straff.Ty det är förkunnat att den som gör sig skyldig till ett liknande brott kommer att straffas, i första hand av lagen i andra hand av folket och i tredje hand av samvetet. Att mannen i fråga skall leva ett normalt liv efter detta tror jag inte på, han kommer som sagt var att straffas av folkets förtal, och han kommer att straffas av sina egna tankar och handlingarSom man bäddar får man ligga sade någon en gång och just det skall jag göra nu, gå och lägga mejGod natt alla ni där ute

Att jag en gång i tiden överhuvudtaget ville vistas i samma ända som min dotters mor är för mej i dag en gåta, men nåväl jag gjorde då mitt val och jag står för det, Gilla läget som en kollega sade då. Nåväl det är sällan ens fel att två träter och inte ens i detta fall kan jag med mod påstå det, vi trette inte vi bara gled ifrån varandra och så gick vi isär, på den vägen är det.Nåväl i December så ringer min dotters mamma till mej och skall fälla en tung nyhet, Vad hon i det läget inte viste var att jag vetat om den soppa som dom kokat till redan i förväg, jag viste även att hon varit intagen till polisen på förhör och jag viste att hennes man nu satt häktad.Hon börjar det hela med att säga att det har kört till sig. Jaha jasså vad då sa jag, jag minns det än i dag, jag höll på att knäcka mej av skratt över hennes ynkliga försök och trevande, hon har vid det tillfället inte talat till mej på tre fyra år, nu var hon nog så len i truten.Hon inledde med att tala om att hon och hennes man har varit på polisstationen. Jag vet svarade jag. Jasså sa hon vad har du fått reda på det från. Jag får reda på allt svarade jag.Nåja vår dotter sa hon, det är nog första gången hon säger vår dotter eller vår överhuvudtaget dom senaste tio åren, vilket gjorde det hela lite krystat. Haspla ur dej vad du vill sa jag Jag har inte tid med tusen frågor sade jag rätt hårt(Kan vara rätt hård i rösten). Jo det är som så att Min dotterstyvpappa sitter anklagad för dit och datt och han sitter nu i häktet, Jag vet sade jag och log nog som en sol. VET du kom det från henne, ja jag vet och jag vet också att på Fredag så kommer jag till er och pratar med Polisen sociala myndigheterna och även med min dotter. Jaha sa hon men jag vet inte var hon är, det vet jag sa jag bry dej inte hon är säker nu för första gången de senaste 6 åren. Nu börjas det gråtas i andra ändan och jag bara suckar och säger som så.Jag kommer dit jag ringer dej då jag har tid över så kan du ju alltid ge din sida av saken sa jag.Sagt och gjort allt var klart med alla myndigheter min dotter bodde på ett säkert hem och mötestiden närmade sig..På mötet så var det jag min sambo min Dotter en psykolog en skolkurator en socialchef en polis en rektor och en representant från boendet. Vi gick igenom vad som hänt och vad som var på G, jag fick delad vårdnad på stående fot då dom lyft vårdnaden från modern på grund av det som hänt.Planen var att Min dotter skulle vara kvar ett tag och gå igenom flera försök och sedan skickar dom henne till oss. Modern hade inget att säga till om.Sen efter julen så flyttade hon hit på egen begäran och det var ingen som kunde neka henne det, inte ens hennes mor som just då var ute på rätt hal is.Vi viste då inte hur pass medveten hon varit om det hela i det lägetDet hela tar sig bra Dotter kommer till mej och en kväll i maj säger hon till mej att hon vill att jag skall ha egen vårdnad, hon känner sig inte trygg som läget är nu med delad vårdnad. Sagt och gjort jag ringer över och talar med Mamman och får ett ja det går bra. Vi åker en massa mil och kommer dit då tvärvänder hon på klacken och säger att hon aldrig skall godkänna det hela, jag talar då om för henne att godkänner hon inte det hela så måste jag ta upp det i en vårdnadstvist, det spelar ingen roll säger Mamman. Jag suckar och säger då till henne att det är dumt att ta en vårdnadstvist då det kommer en stor rättegång inom ett år i just fallet med min dotter, hennes mans advokat kan mycket väl få för sig att utnyttja samma vägar som jag går för att hon skall bli av med deras gemensamma barn.Hon vägrar lyssna på det örat. Min Dotter ilsknar till och frågar varför hon vägrar, hon vill inte förlora henne säger hon, och min dotter säger då att det är just det hon kommer att göra om hon inte skriver på pappren . hon vägrar lyssna på det hela och det slutar med att vi drar hemmåt och anlitar en advokat. Så nu har vi snart en prövning framför oss om hurvida min Dotters önskan att jag blir egen vårdnadshavare eller ej. Advokaten har gott mod då det har via Polisförhör med modern kommit fram att hon vetat om det hela sedan 2002 då min Dotter har skrivit en lapp, som Polisen har hittat där det klart sår vad som hänt, Modern har inte gjort något av det hela utan valt att inte göra något, enligt lag så är det skyddande av brottslig bland annat.Nåväl ärendet är inlämnat och vi väntar nu bara på ett datum. Vad händer då jo morfar ringer och talar om för min Dotter att hon inte är hans barnbarn om hon går vidare med det hela. Jag talar med vår advokat om det hela och han ringer över till Morfar och förklarar för honom att min Dotter inte kan göra något, hon får inte prata om det hela med någon utom mej och med advokaten. Morfar säger sig veta om det och sen ringer han tillbaka till oss och går på min dotter om att det hela är dumt och tråkigt, min dotter blir givetvis lessen över dettta samtal och det slutar med att jag tar över det hela och pratar med gubben som vägrar inse varför det är som det är, han föreslår att vi skall skriva ett internt kontrakt på min dotter där Modern inte lägger sig i vad jag bestämmer, sak samma jag har huvudvårdnaden och hom är mantalsskriven hos mej det är inte det hela gäller det är1 min dotters önskan 2 det är enklare med alla papper som rör dotter min utan att blanda in två olika länder 3 jag kan söka pass mm för min dotter så hon kan vara med oss på semester.Listan kan göras lång om man vill ha anledningar till det hela arrangemanget. Mitt starkaste argument till varför jag skall ha vårdnaden är ett. Modern har ej agerat i fallet sedan 2002. Två min dotter vill ha det på det viset TRE hämnden är ljuv (Behöver jag säga mer)Hur som helst nu väntar vi bara på ett datum och min dotter och Modern har lite kontakt mest på prov under bevakade former på en låst avdelning då dom ej kan låta bli att råka i luven på varandra. Det jobbigaste i det hela är att jag vet att dom måste sätta sig ner en dag och tala ut med varandra, men ingen av dom klarar det nu Tyvärr, jag bara hoppas jag får vårdnaden så i alla fall min dotter kan slappna av när det gäller den biten och inte oroa sig för vad hennes moder skall hitta på.Jag tror det ordnar sig med tiden men min dotter skall inte behöva slåss om sådana saker också hon har fullt nog ändå med att hålla sig vid liv och hålla näsan ovan vattenlinjen, jag står för visso rakt framför henne och tar smällarna och gör hennes tillvaro så enkel som möjligt men mer kan jag inte göraI dag och helgen så har min dotter varit på ett mycket bra humör, det har inte synts till ett enda moln men jag vet att dom ruvar i vassen och kan komma när som helst, jag är redo för dom men jag vill inte se domTänk om det kunde få gå ett par dagar då allt var som det borde vara. Det önskar jag mej nu mer än sömn pengar rikedom och gröna skogar. Nåja just nu får man vara glad för det lilla, hon mår hyfsat har ett fungerande liv just i dag och jag klarar mej en dag tillHa det bra alla där ute och tänk på att ni kunde ha det värre, ni lever i alla fall Annars så är det läge att bli orolig om ni roar er med som döingar att läsa min blogg Men tänk ändå att om ni slår i botten så finns det bara en väg kvar UPPÅT

Så där ja det sägs att en olycka kommer sällan ensam, tro mej jag vet, dom kommer i dussintalet. Jag talade med min (Vän tidigare omskriven) per telefon i dag. Han har varit ett stort stöd för mej och min dotter och övrigafamiljemedlemmar, med undantaget katten då som skiter i det mesta. Denna man har sett livets baksida på alla tänkbara sätt, han har supit slagits levt ett herrans liv skaffat tre barn bildat familj klippt sig och skaffat ett jobb. Han har stulit rånat och gått på. Han har även flugit Europa runt och lagat servrar åt skitstora företag och han har varit företagare inom IT branschen. Nåväl denna spillra från 60 talet har i dagarna brutit upp med sin respektive, Då han har bostadsrätten skriven på sin respektive så har han problem med att få tag i en lägenhet, dels är han tre barns far och dels så förekommer han i en del ekonomiska register för att han har kursat ett bolag som inte bar sig, iof hans eget lilla fel som tog in en kollega som blåste han. Han har ju lärt sig sin läxa om än så var den läxan dyr. I dag betar han av på den läxan.Jag har lovat att föröka hjälpa han att hitta en lägenhet söder om söder i Stockholm. Jippie hittar jag en skall jag även köpa en lott. Nåväl nu står han snart med tre ungar i tonåren på gatan om han inte fixar fram ett boende. Problemet som kommer är ju som sagt var att hans barn har hittat sin plats i skolan, dom trivs och det går bra för dom, Hans fasta jobb inom staten som just IT kille flyter på och ligger söder om söder. Så därav ville han helst bo där, så han slipper dra upp ungarna ur skolorna och hela den biten.Detta är en kille som livet har hånskrattat åt länge, han förtjänar att få lite lugn och ro nu han har hjälpt mej genom de svåra månader som varit och han kommer att hjälpa mej igen, det är jag övertygad om. Problemet är som sagt var får man tag i en lägenhet åt han, det vill jag hjälpa han med. Är det någon endaste själ där ute som kan komma med ett par tips privat eller offentligt här så är jag glad, kan lova en helfet Hemsida som belöning  nåväl konstigt är det i alla fall att det verkar vara som så att man aldrig kan få vara lycklig för länge, det verkar som om vi människan skulle må för bra av det så därför styr något oss till att få ett eller annat bakslag ibland, som för mej eller vännen. Vad är det som gör att det inträffar saker som man absolut inte kunde ana sig till, vad är det som gör att man helt plötsligt slås till marken och fattar inte varförJa inte vet jag det är bara så typiskt att om man för en gångs skull skulle må bra så verkar det vara lite fel i planeringen hos något högre väsen, och så åker man dit så det smäller om det.Men det är väl som ex Murphys lag – Kan nått gå fel så gör det så. Och det är bara att gilla läget och gå vidare. Nåväl jag och vännen är så vana nu att vi gör det bästa av situationen och arbetar och stretar vidare med våra olika små bekymmer och vedermödor, förr eller senare så har vi alla betalt vår skuld och då kanske det hela vänder och man får lite medvind i seglen. Men med åren så har jag lärt mej följande, att om man inga pengar har så har man bekymmer med livet räkningar mm. Om man sedan har pengar så har man en hel del andra bekymmer med räkningar och livet och så. Jag är exempelvis egen företagare i dag, det ramlar in kulor varje vecka och skattmasen har en egen fil om mej i databasen, det känns så i alla fall. Jag vill anställa men kan inte på grund av dessa förbannade regler och lagar om anställningstrygghet sjukpeng och den förbannade avgiften jag skall betala för en anställd, det är inte undra på att vi har arbetslös het i detta land. Om alla dessa små företagare kunde få skattelättnader och avdrag för att ta in folk så hade vi snart löst arbetsfrågan på en rellativt snabb nivå, jag kan i dag ge minst tre personer heltidsjobb eller 6 personer halvtidsjobb, men det är för dyrt för mej att göra det, det är dess utom för lite pengar dom får som halvtids anställda då deras A-kassa tar för mycket av dom om dom jobbar halvtid.nog är det märkligt att folk som inte vill vara arbetslösa måste vara det då det finns jobb men reglerna säger att dom inte skall ta jobbet för då förlorar dom pengar på det. Sen undrar vi varför det går åt H vete med detta land. Låt säga våra invandrare som många är så upprörda över. Dom kommer till vårt land blir satt i en stuga och får vänta på att få ett besked om dom får komma in, under den tiden får dom inte utbilda sig och arbeta, det kan ta ett år innan dom vet. Sen då dom vet så blir dom satta i ett getto tillsammans med en massa likasinnade personer som inte kan svenska i språk och skrift. Bättre vore väl om vi tog in folket gav dom ja eller nej så fort som möjligt, dock inte senare än tre månader. när ja har kommit skall dom in i skola och lära sig Svenska hjälpligt i tal och skrift, sen kikar vi över deras papper och utnyttjar deras kunskaper, ser till att dom anpassar sina papper till våra mått och så ut med dom i arbetslivet med en rasande fart, i dag sitter det ju läkare och annat folk och stämplar biljetter, för deras papper inte är giltiga i Sverige, och då kan det vara högutbildat folk som har en massa kunskap, dom är inte Svenskar och dom har inte rätt stämpel på pappret så dom kan gott stämpla biljetter. Man kan må illa för mindernåväl var ni nu är är sov gott och ha ett bra liv. PS har du en bostad över så hör av dej till mej Vännen vill flytta in där DSTill er som sade nått om tidigare blogg ämneJag tackar för de komentarerna och även jag hoppas att det skall ta ett slut snart på alla vedermödor så vi kan hela oss i familjen